5 mars
Jag börjar känna av ångesten igen nu. Klumpen i halsen, orolig mage, svårt att sova.
Tror hemlängtan börjar göra sig påmind med. Det är najs att åka bort men det har varit en känslomässig berg- och dalbana, så att komma hem blir nog rätt skönt.
Tror också att blotta tanken på att det här kan vara sista gången jag träffar Jeroens pappa gör det extra ångestfyllt att åka hem.
Bara tanken på att barnen kanske inte kommer hinna skaffa fler minnen av Opa gör mig så ledsen.
Jag hoppas att han finns kvar när vi åker ner till påsk också.
Det är lite planerat då eftersom Jeroens föräldrar firar 40 år som gifta, så vi ska åka iväg till Efteling är det tänkt. Ni som inte vet vad det är, googla!
Vi hade gärna stannat här några månader till, men jobb och skola kallar tyvärr. Ibland önskar man att tiden kunde stanna när sånt här händer. Att man bara kan skita i jobb osv och bara leva i nuet. Men tyvärr har vi inte råd med det. Men som tur är så är påsklovet inte så långt ifrån.
Imorn ska vi ha familjefotografering. Blir en mysig avslutning på denna vistelse, vi packar bilen och åker hem sen.
Barnen saknar hemma, sina leksaker, katterna...
Bianca är nog lite kluven. Hon vill åka men samtidigt inte. Men hon är så medveten. Om allt. Så himla smart tjej vi har.
Kommer bli sjukt jävla jobbigt att säga Hej då imorn.
Men det tänker vi inte på nu.
Vi har idag och dagen imorn först.
Då ska vi njuta!