1 april

Detta inlägg tänker jag tillägna min bästa vän, sister by heart, gammal och blivande studiekompis (när vi väl kommer till skott), gudmor till mina barn (på papper bara till E, men i hennes ögon är dom alla hennes).
Jag fullkomligt älskar hur hon älskar mina barn. Hur dom ser upp till henne, pratar om henne och Ebba.
Hur dom skriker rätt ut när man säger att dom kommer hit eller att vi ska åka dit...

Jag saknar min Malin lite extra ikväll. Vet inte varför. Kanske för att man känner sig lite ur gängorna. Eller kanske helt enkelt för att man vet att vi inte kan ses som samhället ser ut just nu med denna pandemi.

Vi ses inte ofta men vi hörs på fejan och videosamtalar ofta. Ikväll pratade vi.
Edvin brukar vilja ringa och skriker rätt ut "Majiiiiin" när hennes bild dyker upp. Så roligt!
Malin är inte bara gudmor, hon är oxå min allra bästa vän. Med henne kan jag skratta och gråta, busa och prata allvar.
Vi båda är sålda på Harry Potter (okej, hon mer än jag).
Hon har funnits för mig genom det mesta i livet. Alla stora händelser har hon delat med mig.
Mina barn, mitt bröllop, min examen, alla jobb jag sökt som hon peppat mig för, alla gropar jag ramlat ner i där hon hjälpt mig upp.

Malin, min Malin....

Såna här kvällar hatar jag att vi bor så långt ifrån varandra. Jag önskar så jäkla gärna att vi bodde närmare så man bara kunde svänga över på en fika. Inte behöva köra flera timmar...

Jag är så lyckligt lottad som har Malin.
Alla borde ha en Malin!




Alltså förstår ni?

Älskar dig Maliiiiiin!!!!


Kommentera här: